Bakgrund 2013-2015

Bredbandsprojekteringen

i Västra Skedvi-bygden

Bakgrund

 

Starten

 

På inbjudan av Västra Skedvi bygdegårdsförening och Västra Skedvi LRF i samverkan ägde ett informationsmöte angående förutsättningarna för bredband i bygden rum i bygdegården den 6 mars 2013. Monica Lindqvist från Länsbygderådet och Lars Eriksson från Länsstyrel-sen var huvudtalare. Intresset visade sig vara stort: Ett 50-tal personer kom och minst 80 % av dem visade aktivt genom handuppräckning, att man ville utreda möjligheterna till ett byanät, när Martin Andreasson, bygdeföreningens dåvarande ordförande, ställde en direkt fråga till församlingen. Denna opinionsyttring resulterade i att det bildades en arbetsgrupp med uppgift att titta närmare på frågan om ett byanät. Vi var 9-10 personer, som represente-rade skilda kompetenser och delområden i Västra Skedvi-bygden.

 

 

Argument för fortsatt projektering

 

Ganska omgående kom vi fram till att det rörde sig om ett stort projekt i alla avseenden - ekonomiskt, organisatoriskt, administrativt - men ansåg ändå att en fortsatt projektering var motiverad för såväl ens egen som för bygdens skull. Våra huvudargument kan man i systematiserad form ta del av här.

 

 

 

Informationspolicy

 

Vi beslutade i gruppen att lägga ut information på hemsidan om att det bildats en arbets- grupp i syfte att kartlägga förutsättningarna för ett bredbandsnät i Västra Skedvi-bygden. Eftersom vi hade mycket att lära själva i början, hade vi inte så mycket att komma med utan formulerade vår ”slutkläm” på följande sätt:

 

Bredbandsprojektering är en långsiktig process, men så snart det är möjligt kommer vi

att presentera ett erbjudande om anslutning tillsammans med fakta om och synpunkter

på vad det kostar för ett enskilt hushåll att ansluta sig, och vad man får för pengarna.

Sedan är det upp till var och en att själv bestämma om man vill vara med eller inte.

 

Vi valde alltså att inte lägga ut på hemsidan varje steg i vårt eget kunskapsinhämtande, då vi ansåg att det skulle bli en ganska spretig information för läsaren, samtidigt som det skulle kosta en hel del arbete för gruppen.

 

 

 

Projektering - Genomförande - Nätägarskap

 

Till att börja med läste vi in oss på vad som ingår i ett bredbandsprojekt. Det är inga små

projekt det handlar om:

 

• Fastställande av projektområde

• Kartläggning av anslutningsmöjligheter till stomnät

• Kartläggning av marknaden

(antal fastigheter, antal hushåll, antal permanentboende m m)

• Grovprojektering av nätdesign

• Kartläggning av bredbandsintresset i bygden

• Markägarkontakter

• Lantmäterikontakter

• Upphandling av grävning och kanalisation

• Finprojektering av nätdesign - grävning

• Ekonomiska kalkyler

• Kartläggning av bidragsmöjligheter och byråkratiska bidragsansökningar

• Kontakter med tänkbara kommunikationsoperatörer och tjänsteleverantörer

• Nätägarskapet, när allt är klart

 

 

 

Projektområde

 

Vår målbild har hela tiden varit att hela socknen, f d Västra Skedvi församling, skall få chansen till bredband via fiber. Området sträcker sig alltså från Bjurnäs, Västlandaholm, Fröänge m fl i söder via Skedviby, Tuna, Laksta, Alvesta, Tålbo, Spaboda m fl till Ire, Svansboda, Brattfors m fl i norr.

 

Den faktiska nätdragningen sammanhänger med utfallet av intresseanmälningarna. Om antalet intresserade fastigheter i någon del av målområdet är för få, och nätdragningen så lång att hela projektet äventyras vid en anslutning, är det inte säkert att området/fastigheterna kan inkluderas. Vi hoppas på en god uppslutning.

 

 

 

Anslutningsmöjligheter till stomnät

 

Vi har varit i kontakt med två nätägare i närområdet: Köping Kabel-TV och Telia. Båda kunde tänka sig anslutning till vårt nät som kommunikationsoperatörer. (En kommunikations-operatör är en aktör som utrustar nätet med relevant teknik och ser till att det fungerar.) Problemet var att vi inte hade något nät de kunde ansluta till.

 

 

 

Grovprojektering av nätdesign

 

För att komma vidare lät vi Skanova/Rala för Leaderpengar (ett EU-bidrag) upprätta en byanätskarta för vårt målområde. Därigenom kunde vi identifiera och kostnadskalkylera olika steg i anläggningsprocessen.

 

 

 

Finansiering av ett byanät

 

Finansiering av ett byanät sker genom bidrag och anslutningsavgifter till nätet. Det är i båda fallen intäkter som utbetalas först i efterhand, varför man som projektägare måste ligga ute med mycket pengar under genomförandefasen. Den stora kostnaden för vår del utgjordes av 6,5 mil grävning. Eftersom vi inte hade den likviditeten, hade vi varit tvungna -

 

- att bilda en ekonomisk förening

- att ansöka och bli beviljade bidrag, vilket bl a bygger på att tillräckligt många anmäler sitt

intresse för en anslutning till nätet

- att ta ett stort lån, om någon bank gått med på det

 

I projektets slutskede skulle vi ha fått in intäkterna och kunnat återbetala lånet -

 

- om kostnaderna inte blivit större än beräknat

- om antalet faktiska abonnenter inte blev färre än förväntat. De bidrag som slutgiltigt

betalas ut är enbart beräknade på dem som faktiskt ansluter sig, inte på antalet intresse-

anmälningar.

 

 

 

Nätägarskapet

 

Om vi fått in tillräckligt med intresseanmälningar och blivit beviljade bidrag och lån och byggt nätet i egen regi, och om allt gått som det var tänkt, hade vi blivit nätägare. Det hade genererat framtida inkomster genom att operatörer och leverantörer köper in sig på nätet och abonnenter tecknar abonnemang. Och det är väl ”aldrig fel” att vara ägare till viktig infra-struktur. Samtidigt hade man fått skapa en formell administration för att sköta all verksamhet, som är nödvändig för driften av nätet vad gäller teknik, service, innehåll, operatörs- och tjänsteleverantörsavtal, abonnemang m m. Det finns ett ganska omfattande regelverk om vad som åligger en nätägare.

 

 

 

Ekonomiska och andra överväganden

 

Om vi i gruppen hade varit offensiva hade det i det här läget varit dags för en intresse-undersökning i bygden för att ta reda på om det fanns underlag för ansökan om bidrag.

Av tre skäl avstod vi från detta.

 

• Vi var rädda att hela projekteringen skulle äventyras genom alltför få intresseanmäl-

ningar i och med att vi inte hade något att säga om villkoren, varken vad det skulle kosta

att ansluta sig eller vad man skulle få för pengarna. Även om det är först i skarpt läge man

kan fastställa en anslutningskostnad och vet vad en anlitad operatör har att erbjuda,

ville vi ha lite mer på fötterna, när vi går ut med en intresseundersökning. Chansen att

fler visar ett aktivt intresse ökar, om vi kan presentera ett trovärdigt koncept med ramar,

som verkar rimliga vad beträffar anslutningskostnader och andra villkor, tänkte vi.

 

• Det ”stora” projektstödet på Länsstyrelsen hade slut på pengar och vilka belopp det rörde

sig om i nästa Landsbygdsprogram visste man inget om då. Det fanns visserligen andra

bidrag att söka men villkoren var sämre, så vi valde att hoppas på bättre tider.

 

• Det avgörande skälet till vår avvaktande hållning var att vi inte ville ge oss in i ett projekt,

som innebar stora lån och viss risk. Inte heller var vi beredda att utan vidare ta på oss

ansvaret för nätägarskapet.

 

 

 

Efter ett mötes- och arbetsintensivt år från mars 2013 till våren 2014 var det vid den här tidpunkten det till synes tog stopp i vår projektering. Dock hände en hel del ”bakom kulisserna”.

 

 

 

Kontakt med Köping kommun

 

Under våren 2014 tog vi kontakt med kommunchefen i Köping, Olle Emanuelsson, för att höra oss för om ett kommunalt stöd av något slag var möjligt. Vi bemöttes positivt och mötet resulterade i uppföljande konstruktiva träffar och telefonkontakter, där diskussionen så små-ningom kom att handla om för oss viktiga frågor: Kunde kommunen (Köping Kabel-TV) tänka sig att ta över projektägarskapet och i slutändan att bli projektägare, och i så fall på vilka villkor?

 

 

 

Det nya Landsbygdsprogrammet

 

Det nya Landsbygdsprogrammet för åren 2014 - 2020 lät vänta på sig, men när det väl kom var det positivt i ett bredbandsperspektiv: Mer pengar än någonsin (3,25 miljarder) var anslagna för bredbandsutbyggnad på landsbygden. Denna politiska signal förstärktes genom bl a en ny skrivning, som tillät kommunerna att spela en mer aktiv roll än tidigare, även om det fortfarande är (formellt) frivilligt.

 

Skall man spekulera lite sammanhänger de ökade förväntningarna på kommunerna med en insikt om att bredband är en så viktig del av den framtida infrastrukturen i samhället att man inte kan/bör helt överlåta utbyggnaden av byanät på ideellt arbetande lekmän. Många byanätsprojekt lär ha stannat upp - precis som vårt riskerade att göra - p g a brist på pengar (likviditet), tid och kompetens i byalagen.

 

Det nya Landsbygdsprogrammet godkändes av EU den 26/5 2015.

 

 

 

Positivt besked från Köping kommun

 

Det kan vara en tillfällighet, men faktum är att det var dagen efter EU:s godkännande av Landsbygdsprogrammet som kommunchefen Olle Emanuelsson tillsammans med vd för Köping Kabel-TV, Daniel Nordqvist, meddelade oss att man under vissa förutsättningar kunde tänka sig att ta över både projektägarskap och nätägarskap.

 

 

Beskedet från Köping kommun

 

Bolaget Köping Kabel-TV (alltså inte Köping kommun) kan gå in som huvudman för vårt

byanätsprojekt och ta på sig nätägarskapet efter projektets genomförande. Det betyder i

praktiken -

 

- att avtal i förekommande fall, t ex markägaravtal, tecknas med Köping Kabel-TV

- att det är Köping Kabel-TV som söker ”projektstöd för bredband” på Länsstyrelsen

- att man tar ansvar för det utbyggda nätets funktion och administration

 

Men detta sker inte villkorslöst.

 

 

Enligt ovannämnda direktiv från styrelsen för Köping Kabel-TV skall bolagets engagemang i bredbandsutbyggnad på landsbygden ske på strikt affärsmässiga villkor i varje enskilt fall. Det nya här är knappast ”affärsmässigheten” - ett kommunalt bolag har hela tiden kravet på sig att ”gå ihop” - utan tillägget ”i varje enskilt fall”. Det innebär att den lagstadgade ”likabehandlingsprincipen” inom en kommun inte skall gälla, utan varje projekt skall bedömas utifrån egna meriter. I praktiken får den här passusen betydelse först om två eller flera byalagsprojekt i kommunen är meriterade för bidrag enligt Landsbygdsprogrammets poänggivande kriterier, samtidigt som Köping Kabel-TV skulle anse sig sakna resurser att ge sitt stöd till mer än ett projekt, och då måste välja det ena eller andra på andra grunder än de inför Länsstyrelsen poänggivande meriterna. Skulle en sådan situation uppstå vill vi tro att kommunen är med på att hitta en lösning!

 

 

Vilka är då Köping Kabel-TV:s "affärsmässiga villkor"?

 

Daniel Nordqvist har varit noga med att påpeka att Köping Kabel-TV inte har resurser att själv genomföra projekteringen och försöka ro projektet i hamn. Ett enkelt svar på frågan om bolagets affärsmässiga villkor för att ställa upp på huvudmannaskapet enligt ovan är därmed att det är vi i byalaget som skall göra projekteringsjobbet. Det räcker inte med att vi lovar att göra så gott vi kan, utan vi måste uppvisa en genomarbetad projekterings- och projektplan liksom en trovärdig projektorganisation, som inkluderar en kompetent projekt-ledare, så att man från Köping Kabel-TV:s sida inte behöver oroa sig för att plötsligt sitta med ett halvfärdigt projekt inklusive underskrivna avtal i knä´t. Under projekteringens

/projektets gång vill man ha löpande lägesrapporter.

 

 

Kravet på oss i byalaget kan alltså sammanfattas med orden -

 

- projekterings- och projektplan

- projektorganisation inkl projektledare

- projektering - dels den grovprojektering som behövs för att man skall kunna och våga

starta ett genomförande, och som samtidigt innebär att Köping Kabel-TV förses med

nödvändigt underlag för avtalstecknande, bidragsansökning, upphandling m m, dels

medverkan i den detalj- eller finprojektering, som måste äga rum under hela genom-

förandefasen i olika sammanhang

- lägesrapporter

 

Från Köping Kabel-TV:s sida kan man i ett fungerande projekt praktiskt bistå med -

 

- beställningar och upphandling av varor och tjänster

- fakturahantering

- likviditet då man måste ligga ute med pengar under projektets gång

- redovisning till projektledare

- slutrapport

 

 

 

Anslutningsintresse i bygden -

 

Den 16/8 2015 är sista dag för ansökan i första omgången av projektstöd i det nya Lands-bygdsprogrammet. Vår ambition blev omgående efter kommunens besked att försöka komma med i den sökomgången med Köping Kabel-TV som projektstödssökare. Och vår förhoppning var att det finns ett tillräckligt intresse i bygden för detta. Kartläggningen av intresset pågår i skrivande stund. Om upplägget kan man läsa i Utskick nr 1 och på andra sidor på hemsidan. Där finns viktiga argument för varför ett bredbandsnät är angeläget och varför det är fiberteknik som gäller samt presenteras de villkor för en anslutning, som är kända idag.

Köping kommun har visat sitt stöd för vårt projekt genom att medverka med tryck och distri-bution av Fiberbrevet.

 

 

- avgörande för Köping Kabel-TV:s projektägarskap

 

Det är styrelsen för Köping Kabel-TV som slutgiltigt fattar beslut om man skall överta projektägarskapet. Vi bad därför om en träff med bolagets ordförande Elizabeth Salomonsson och fick komma och presentera vår projektledning och vår projekt-organisation den 17/6.

 

 

Äntligen!

Projekteringsgruppen för fiber skickade ett brev till alla permanentboende och fritidsboende i Västra Skedvi-bygden med information om chansen till ett bredbandsnät i området med Köping Kabel-TV som projektägare.

 

Köping kommun har visat sitt stöd för vårt bredbandsprojekt genom att medverka med tryck och distribution av brevet (Utskick nr 1).

 

Alla som ville veta mer var välkomna till informationsmötet i Bygdegården i Västra Skedvi den 16/7

Det blev ett välbesökt möte och många nya intresseanmälningar när Projekteringsgruppen bjöd in till information och dikussion om fiberprojektet på torsdagskvällen.

 

En inbjuden expert och Köping Kabel-TV - ett stort tack till dem - svarade tillsammans med Projekteringsgruppen på frågor som ställdes och deltog även under den mer öppna samlingen med kaffe och kaka efteråt.

Köping Kabel-TV drog sig ur projektet

 

Någon vecka in i augusti meddelade Köping Kabel-TV att man inte hade resurser för att medverka i vårt projekt på ett planerat sätt.

Bidragsansökan inlämnad i eget namn

 

Fredagen den 14 augusti lämnade Fibergruppen in en ansökan till Länsstyrelsen om bidrag till ett fibernät i nästan hela Västra Skedvi-bygden. Utanför hamnade tyvärr samhället Näverkärret och de yttre delarna av Brattfors, som endast hade någon enstaka intresseanmälan och där avstånden är stora.

 

Fortsatt historieskrivning under rubriken Projektläge nu.

 

 

Senast ändrad 2016-02-10